Våren e äntligen påväg - 8.6.06
Gokväll alla. Dethär är dagens nyheter från Esbo. Klockan e exakt 19.10 och magen kurrar hårt efter mat. Tja, eller lika mycket efter den goda efterrätten som jag just slängt ihop. Oj, om klockan nu bara sku bli 20.00 så jag sku få nåt käk i mejj. Det är ju inte särskilt smart att sitta och tynga i mig mammas vitchoklad riktigt. Hmm, kanske jag borde sluta. Vad tycker ni? Nä, okej då, en bit till kan jag väl ta!;)
Och sådär på tal om yoghurt så har tomas ledin hittat vägen till mitt hjärta igen. Hittade hans samlingsalbum bland alla andra omarkerade skivor här om dagen och ojj vad han har fått sjunga sen dess. Stackarn måste bli helt utan röst snart. Nämen, sådär skämt åsido, så är han nog ett musikaliskt geni. Det är få som kan få sina låtar så sommriga som han gör. Det är ingen skillnad om det är en låt han gjort på 70- eller på 90-talet så känns det som om sommaren e på kommande när man hör honom sjunga! Föresten så måste jag här medsamma berätta att nu ÄNTLIGEN så har syrran släppt iväg solen så att den har fått komma hit oxå. Snön börjar vara helt borta och nu när dom t.o.m börjat sopa bort all sand av trottoarerna så känns det verkligen att våren e här.:D
Satt just i bussen påväg hem från stadin. Hade varit på ett snabbmöte me morsan sådär mellan båt- och tågbyten. Alltid lika roligt att träffa henne och berätta allt nytt som hänt!:D Hur som helst (har svårt att hålla mig till ämnet idag!) så började jag tänka på en rolig sak där när jag satt i bussen utan min mp3-spelare (som har sagt bekantskapen. HJÄLP!). Jag njuter nog helt enormt av att få komma hem igen till sommaren. För om man tänker efter hur jag egentligen nu har det, så kan man väl inget annat än hålla med. Jag har så gott som levt i en kappsäck sen början av januari. Okej, jag bor här i esbo, i ett hus, i mitt eget rum, men är jag verkligen hemma här? Nej. Jag kommer alltid att vara en gäst i dethär huset och hos denhär familjen. Det kommer nog aldrig att ändra. Så det vad jag egentligen saknar mest när jag är här är nog dendär känslan att han ett "äkta" hem att komma hem till på kvällarna. Ett ställe där det är mina saker som dominerar inredningen, ett ställe där det bara är mina kläder utspridda i lägenheten och ett ställe där jag verkligen slappnar av och känner mig trygg på när jag kommer hem. Jag saknar att inte behöva packa en väska full med kläder varje gång man känner att man vill fara hem. Jag saknar detdär att alltid ha nån där att tala med när man kommer hem på kvällen, nån att äta frukost med på morgonen och nån att ringa när man har tråkigt när man e påväg hem från Jeppis. Allt detdär saknar jag. Och det är därför jag längtar så mycket till sommaren. Då kommer jag att äntligen känna mig som hemma igen. Jag tycker väldigt mycket om att bo hemma med päronen i vårt fina hus där ute på landet. Hur mycket jag än försöker få alla att tro motsatsen så är jag nog mera en bondflicka än någon stroppig stadstjej. Haha!:D
Jag tycker enormt om att åka buss och bara sitta och kolla in alla på bussen och spekulera varifrån dom kommer och vart dom är påväg. Det är då många av mina funderingar kommer fram. Tyvärr minns jag ju inte alla av dem sen när jag kommer hem, men dom viktigaste fastnar nog väl här på sidan förr eller senare. Ni hade tur idag, för dehär e pinfärska (e d ens ett ord!?) tankar. Jag tycker om att skriva, så jag hoppas ni gillar att läsa. Dethär kommer jag att fortsätta länge med..:D
ps. när jag blir stor så ska jag bli lika cool som min mamma. hon är nog min idol!:D

