HeavenAngel

ojj, det har varit en lång och intressant helg. här kommer en uppdatering. var beredda på en långt inlägg..;)

Fredag: Efter en dag med städning och kaos i huset var jag äntligen påväg hem-hem. Hade tur denna gång och fick sällskap av mamma så tågresan kändes inte alltför lång och tråkig. Skrev en lång uppdatering i tåget så jag börjar med den..:)

Skrivet fredagen den 17 mars, 18.35.
Dagens blogg får samma innehåll som så många gånger tidigare: Canada. Ja, suck ni bäst ni vill, men det är ingen som tvingar er att läsa vidare, men jag kan inget annat än skriva om det för dom är i mina tankar 24/7.. BTW, morsan och jag käkar vegetariska chips.;)
Tillbaka till ämnet igen då. Det borde nu vara 144 dagar till min avfärd. Tisdagen den 8 augusti kl. 18.40 avgår mitt flyg från Vanda flyplats och 9 timmar senare landar jag på Pearson International Airport i Toronto. Där borde det då finnas några som väntar på mig och kör min den timmes långa färden till Elmira. Var mina 16 dagar sen kommer att spenderas är en annan sak. Killarna talar om ett beach house, men troligtvis kommer vi att sova "hemma" i Elmira in i veckorna. Det kommer att bli dagar fyllda med solande, lek i poolen, sportande och gitarrspelande. Har redan blivit lovad piratlektioner i både gitarrspelande och baseboll. Haha! Så ska d självklart bli en hel del festas och dansas. Jag ska tydligen introduceras i det kanadensiska nattlivet och jag vet att jag kommer att stormtrivas!:) Det är en sak som skiljer oss finländare från kanadensarna helt otroligt mycket. Öppenheten. Jag har aldrig i mitt liv tidigare haft så enkelt att få nya vänner som där borta. Alla är så trevliga och sociala att man kan inget annat än trivas med dem. Minns min första dag på E.D.S.S för typ 3½ år sedan. De enda personer jag kände i hela skolan var de tre killarna som bodde i samma familj, och dom såg jag inte alls till den första dagen. Hur som helst så stod jag utanför musikrummet och väntade på att få slippa in i rummet. I en skola på 1400 elever så känner man sig nog ganska vilsen och ensam som ny, iaf den första tiden. Tur hade jag dock. Jag hade stått där i typ 2 minuter när Scott och Jay kommer upp till mig och presenterar sig själva. Bode väl nämna att de två hörde till "inne-gänget" i skolan så kände man dom så kände man snabbt hela skolan. Dom tykte iaf att jag såg så ensam ut där jag stod så dom höll mig sällskap tills klockan ringde typ 10 min senare (!!). Den veckan var både fysiskt och psykiskt tung. Jag käkade lunch med dom och deras vänner varje dag och lärde på så sätt känna ungefär halva skolan. Det var också via dem jag träffade min bästa vän Shannon. Vi hade turen att komma i samma geografi klass och efter vår klassresa till NY så var vi, utan att få det att låta alltför kliché aktigt, oskiljaktiga. Det var tack vare henne (och Scott och Jay) som jag orkade mina 7 månader i landet. Jag kom inte alltför bra överens med familjen som jag bodde hos och när min enda trygghet i huset, Stephan (en annan utbyteselev) åkte hem i slutet av januari så försvann all ork att ens fortsätta kämpa. Men även om jag åkte hem tidigare än planerat som kom jag absolut inte hem tomhänt. Jag kommer förutom att ha alla minnen kvar också att ha vänner för livet. En del har jag tack vare msn lärt känna ännu bättre sen min första gång där och jag hann även få en hel del nya vänner den senaste gånger jag hälsade på (nov -04). Tyvärr finns det några av de ursprungliga vännerna som jag troligtvis aldrig kommer att träffa igen. Scott fick, redan under tiden jag var där första gången, ett modellkontrakt med en kandensisk modefirma och honom ser jag nu endast i olika reklamer. Jay stötte på både personliga och familjeproblem och när jag senaste såg till honom så kände han knappt igen mig mera. Men även om dom inte längre hör till dom närmsta vännerna så kommer dom alltid att vara speciella. Dom var underbara och fick mig att känna mig välkommen och som en av dom. Jag lärde mig mycket av dom två..

Jag ser framemot min resa tillbaka mer än någon kan ana. Stället och vännerna finns i mina tankar och drömmar hela tiden. Jag tror det börjar stämma det som alla säger så ofta att man behöver få lite distans till allt för att uppskatta det man har..

That's all for tonight folks. Sleep tight.:)

---

Lördag: Dagen bestod av klippning, fotoframkallning (haha! vilken nörd man har varit!), kaffe i Nkby, fotbollsmatch med familjen samt en underbar förfest/melodifestivalkväll vid mitt. Sen blev det krogen för hela slanten och jag tror inte jag på nåt sätt kan med ord förklara hur roligt jag hade. Jag spenderade igen typ 90% av tiden på dansgolvet och det är nog där jag hör hemma. Tack, tack, tack allihopa för ert sällskap och för att ni är så otroligt underbara! Jag diggar er hårt.:)
Det blev en sen kväll (läs: tidig morgon) före man kom sig i säng. Men jag var lyckligare än på länge när jag äntligen somnade.:)

---

Söndag: Den dagen började alltför tidigt. Stack iväg till jeppis för lite mera kaffe, kom hem och var och hälsade på världens sötaste kille, Hampus. Hampus e vår grannes nya hundvalp. Han var helt otroligt söt! Mycket jobb såklart, men med en sån söt kille i huset tror jag att det skulle vara värt det. Absolut.:) Sen när vi kom hem så somnade jag visst lite på soffan. Mina kaffe gäster hade en aningen trött flicka som värd, men mina föräldrar skötte snacket och vi hade det roligt!:) Sen blev det lite concis och mordillo vid mysinge med min två favvo-tjejjer. En hel del skratt och dansande i bilen gjorde kvällen perfekt! Hade tänkt mig ta en tidig kväll, men efter en stund i bubbas lägenhet så var klockan visst helt grymt mycke. Igen! Men trivdes med mitt sällskap, både irl och via datorn så jag hade lite svårt att slita mig! Haha!:)

---

Nu är jag här då igen. Esbo. Kom hem till ett kaos hus med sjuklingar och en galen hund. Morgondagen kommer dock att bli bättre för då finns det mera sällskap i huset!:) Det är så otroligt otroligt roligt att få vara hemma över helgerna, men sen när man stiger av tåget och börjar känna av atmosfären i denhär staden så känner man att man kommit hem. Jag älskar denhär staden! Önskar bara jag kunde ta med er alla nära och kära som finns där hemma. Allt skulle vara så mycke roligare då! Men förhoppningsvis blir det lite ändring till hösten.:)

Nu blir det en sen lunch och lite mera mastermind.:)